Pratar du också med Ernst?

Spelade in sommartorpet och när jag tittade på det igår kom jag på mig själv med att svara Ernst när han ställer sina frågor. Det kan låta så här:

Ernst: ...en smart lösning, eller hur?

Andrine: JA! (entusiastiskt)

Är det dags att gå på av Sommartorpet-avvänjning?

Panduro = himmelriket

Finns det något bättre än Panduro?! Pandurokatalogen är för oss tjejer antagligen samma sak som Clas Ohlson-katalogen för män. Igår gick jag och lade mig tidigt för att jag skulle läsa den femte boken i serien om Damernas Detektivbyrå. Jag älskar verkligen de böckerna och var riktigt sugen på att hugga tag i boken, men...så låg den där...pandurokatalogen och vips hade jag tittat i den i över en timma!

Igår köpte jag Panduros tidning Hobbyidéer och i den fanns ett avsnitt med Origami (hur man viker papper). Jag högg tag i hurman viker en sexkantig presentask. Det var inte helt enkelt men med lite hjälp från Marcus Karlsson blev den riktigt fin. Varken Patric eller Andreas var särkilt entusiastiska så jag gick över till min granne Anna för att få lite glada tillrop.

Nu ska vi åka. Gissa vart? Himmelriket!

Rea

Har noll koll på när det är rea men idag sprang jag liksom rakt in i en och det var en mycket trevlig upplevelse. Bra, kvalitativa barnkläder till ett lågt pris. Toppen när Elsa växer så det knakar.

Känner jag någon som har en likadan mobil som jag?

Det är ett gissel att vara ute på resa. För att vara borta en veckan måste familjen packa ner minst 5 laddare av olika slag. Mobilerna har olika varianter, psp:t ska ha sin, videokameran och kameran likaså.

Visst lyckas tillverkarna gör mobiler och kameror mindre och smidigare men laddarna då?

För att rationalisera, i packningen, börjar jag fundera på vilka vi ska träffa och vilken mobil de har. Kanske kan jag ladda mobilen när vi är hos svärfar? Han har ju visserligen inte en likadan mobil men det är väl samma typ av laddare?

Därför kräver jag nu att regeringen driver frågan om att harmonisera marknaden för laddare så att vi får en standard på detta område. Vilken minister ska jag adressera? Det får bli handelsminister Sten Tolgfors.

Semester i bloggvärlden

Sitter i lugn och ro och surfar in på de bloggar jag brukar läsa men det är inte många som har skrivit något. Det är nog semester även i bloggvärlden...

När Sagan om ringen blev verklighet

Här sitter vi i godan ro och tittar på friidrott från Rom. Det går riktigt bra för svenskarna och vi ser med tillförsikt fram emot höstens VM i Osaka. Men så händer det. Det som inte får hända och egentligen inte kan hända. Pitkämäki skickar iväg sitt spjut alldeles för mycket åt sidan och spjutet fastnar i en medtävlandes rygg. Han blir spetsad av ett spjut.

Det är ju sånt som bara händer i Arn och Sagan om ringen men nu hände det på riktigt mitt i fredagskvällens TV-tittande. Som tur var verkar det ha gått bra för fransmannen men ändå...vilken mardröm!

regn, regn, regn

Det smattrar på taket, det smattrar på fönstret, regn så långt ögat når...

Åtta avstängda för fylla på Ringhals

Ringhals vill införa alkolås i inpasseringen till kärnkraftverket för att undvika att de som arbetar där kommer fulla till jobbet. Även vid Forsmark har folk dykt upp fulla på jobbet. Säkerheten runt kärnkraftverken skall enligt ledningen vara mycket hög och det är den säkert men den mänskliga faktorn kommer att fela någon gång och då är vi illa ute. Om det dessutom är så att det visar sig att personalen inte är nykter så kommer denna någon gång att komma förr än vi anar.

Den ökade alkoholkonsumtionen i samhället de senaste 10 åren visar sig tydligt även i kärnkraftverkens supersäkra värld.

Almedalen

Jag kan inte bestämma mig om jag vill vara där eller inte. Nu har jag ju inte så mycket att välja på eftersom jag redan tidigare bestämt mig för att inte åka dit men det är någon form av abstinens som ligger latent och som kommer smygande när jag får färska rapporter från mina kollegor.

Det som lugnar mig lite är att Sofia, Peter, Robert, Andreas, Siv med flera gör ett fantastiskt jobb i Visby! Eller vad sägs om 50 personer på det inledande seminariet om Växjlömodellen!

Följ IOGT-NTO hela veckan

Så är kongressen över för den här gången

Tänk vad fort det går... Jag hinner knappt blinka innan kongressen är över och det är två år till nästa gång (då i Göteborg).

Kongress är fantastiskt och här är några av höjdpunkterna från årets kongress:

• IOGT-NTO fick sin första kvinnliga kassör någonsin; Åsa Hagman
• IOGT-NTO fick en ny, föryngrad, valberedning med bland annat Helene Sigfridsson
• UNF omvalde Robert Damberg till förbundsordförande!
• UNF valde också in Susanna Odin i förbundsstyrelsen, ett mycket bra val.
• Carl Schlyter, europaparlamentariker (mp), hann på två timmar med att hålla ett bejublat tal på UNF:s förhandlingar, hålla ett seminarium, stå i NBV:s monter och mingla med folk.
• Över 100 ombud på IOGT-NTO:s förhandlingar, över 100 ombud på Junis och ca 150 på UNF som ägnar både dag och natt i flera dagar för att nykterhetsrörelsen ska bli bättre.
• Barnverksamheten med läger, dagverksamhet och till och med nattis.
• Cafét var ett av de bästa någonsin.
• NBV:s monter.
• Alla engagerade medlemmar som tar 5 dagar av sin tid för att åka på kongress.

Lågvattenmärken

• Monterplatserna för utställarna som var helt off i förhållande till allt annat (förslag till kongressarrangören i Göteborg är att lägga allas ombudsfika som ett mingel i utställningshallen).
• Junis beslut om en fallskärm till förbundsordförande.

Efter en sådan här veckan kan jag behöva vila upp mig lite och det gör jag till att börja med hemma i Skaraborg. Semster! Skönt!

Sommar, sol och kongress: det kan inte bli bättre!

Det sker bara vartannat år men känslan infinner sig alltid några dagar före. Det pirrar lite i kroppen och jag fylls av förväntan. Över 100o nykterister på ett och samma ställe. Fest i flera dagar och många gamla och nya vänner.

Det är kongress!

Behöver funktionshindrade stå i toakön?

Igår fick jag en mycket syrlig kommentar, för att inte säga utskällning, av en man som antagligen såg sig som en världsförbättrare även om han lyckades göra både min och ett antal medmänniskors dag mycket sämre. Historien är den att jag var i Sickla köpcentrum för att hämta ett antal tröjor som jag beställt till jobbet. Innan jag åkte därifrån ställde jag mig i toakön och när det blev min tur erbjöd jag handikapptoan/skötrummet till en tjej med barnvagn som tackade nej. När jag kom ut därifrån stod det en arg man utanför som högt och ljudligt sa till sin fru som satt i rullstol

- Nu kan vi gå in på toaletten som är till för de som sitter i rullstol och inga andra!

Jag höll på att smälla av och sa något i stil med

- Behöver inte funktionshindrade stå i kö?

Nu har jag i ett och ett halvt dygn funderat på vad jag borde sagt och jag har några idéer men jag skulle gärna höra vad du tycker. Vad skulle du sagt?

Trendspaning - grönt elände

Idag åt jag lunch på en bufférestaurang. Den är känd för att ha mycket bra mat och jag har ätit där några gånger tidigare och det är riktigt gott. Men idag hände det som händer på många ställen nu för tiden: det var persilja strödd över alla rätter!

Denna eländiga lilla gröna krydda som liksom borrar sig ner mellan kycklingbitar och paprika hur lätt som helst. Den är överallt. Det ser så tjusigt ut med lite grönt ovanpå. Men jag är ju hur allerigisk som helst! Det finns ingen möjlighet att jag kan äta utav den maten. Idag fanns det 5 rätter att välja mellan men det slutade ändå med att jag fick plocka till mig ris och sedan snällt gå ut i köket och fråga om de kunde tänka sig att steka en schnitzel utan persilja.

Jag röstar för att persiljan ska ligga i en skål brevid så att den som vill kan strö över lite på sin mat.

Påven Johanna

Har bara börjat läsa boken som jag länge sneglat på i jobbets "låna-och-läs-hylla" men jag är redan fast. Kom på mig själv att gå och läsa den genom Gustavsbergsgallerian tidigare idag.

Ett citat på boken säger "Jag avundas dig som har läsupplevelsen av Påven Johanna framför dig" vilket tyder på att det är en härlig tid jag har framför mig. Men det är onekligen så att förväntningarna blir höga också.

Vi får väl se...

Närhetsprincipen

När det händer hemska saker känns det på något sätt alltid värre när det händer nära. Skulle det ske en bilolycka här i Värmdö känns det konstigt nog värre än om den händer i Norrköping eller Hamburg.

Idag står det på text-TV att ett flygplan har kraschat i Kambodja. Precis den vägen jag flög när jag var där och helt plötsligt infinner sig en olustig känsla av att det kunde ha varit jag trots att det är på andra sidan jorden.

Konstigt...