Möte med asylsökande Syrier

Igår var jag och socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Fredrik Lundh Sammeli hos Svensk-Syriska föreningen i Vällingby. Vi träffade asylsökande människor som flytt kriget i Syrien. Det är en helt förfärlig situation de befunnit, och befinner, sig i.



Asylrätten, flyktingmottagande och Dublinförordningen var några av de frågor som vi pratade om. Rätten till asyl är en central och självklar del i den socialdemokratiska politiken. Alla kommuners solidariska ansvar att ta emot människor som tvingats fly krig och förtryck likaså.

Jag lider verkligen med dessa människor som hals över huvud tvingats lämna hus och hem.

Samtidigt är jag tacksam att jag i mitt jobb får träffa så många intressanta människor.

- Posted using BlogPress from my iPhone

EU:s globala roll

Bilden är lånad från Europaparlamentets fantastiska flickr-sida och ska symbolisera EU-flaggan. Snacka om att våga tänka annorlunda kring EU och EU:s roll. Och det var det som årets Palmedag inriktade sig på. Den gick under den utmanande rubriken EU:s globala roll. Inte ett enkelt tema men spännande och viktigt!

Dagen arrangerades på Uppsala univsersitet och Bertil Kinnunen, ordförande i ABF Uppland, citerade i sin inledning en sak som står på väggen i den gamla universitetsbyggnaden. Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större. För oss socialdemokrater är det precis tvärtom. För oss är att tänka stort viktigt men att tänka fritt är större.

Det ramar in ganska bra vad vårt internationella engagemang handlar om och på det temat och med olika spännande perspektiv pratade bland annat Jens Orback, Marie Granlund, Göran Färm, Lena Sommestad, Gabriel Wickström, Pål Wrange med flera.

Vi alla uppskattade särskilt Brahim Dahane tal och att han överhuvudtaget kunde delta. Brahim är människorättsaktivist från Västsahara och skulle medverka på Palmedagarna för redan två år sedan men blev då fängslad för sitt engagemang.

Själv deltog jag både i plena och i ett seminarium om migration och utmaningarna vi står inför idag i unionen och i framtiden. Förhoppningsvis kommer hela konferensen att finnas på www.abfplay.se så att du kan se det i efterhand. Programmet för dagen hittar du här>>

När EU, och vi, befinner sig mitt i krisen är det svårt att lyfta blicken och tänka på framtida utmaningar men det avskräcker inte mig ;-) Jag gjorde i alla fall ett försök att vända upp och ner på den bild vi har idag av migration och kanske då främst arbetskraftsinvandring och flyktingströmmar.

Min poäng är att vi måste förstå den enorma kraft som ligger i den demografiska utmaningen där vi i Europa står inför stora kullar 40-talister som går i pension och förväntar sig mycket av våra gemensamma välfärdssystem samtidigt som Kina står inför samma utmaning på grund av att ett-barnspolitiken slår igenom. Vi kommer alltså att behöva konkurrera med Kina om arbetskraft inom en ganska snar framtid. Och även inom unionen kommer vi att konkurrera med varandra.

Det finns naturligtvis många invändningar mot detta. Kina kommer att vilja ha så billig arbetskraft som möjligt. Här i Europa finns demokrati. Vi har schystare villkor på arbetsmarknaden och så vidare. Jag utvecklar gärna mitt resonemang vid ett annat tillfälle men jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi inte vågar diskutera utvecklingen och hitta lösningar för morgondagen.

Jag känner mig både upprymd och glad efter den här dagen men också ödmjuk inför de stora uppgifter som ligger framför oss.

Nu prövas politiken i verkligheten

Att inte tillämpa det så kallade massflyktdirektivet för våra medmänniskor i Nordafrika är både fel och fegt. Detta visar att varken liberaler i Europaparlamentet eller den svenska regeringen med stöd av Miljöpartiet är någon att hålla i handen, skriver Fredrik Lundh Sammeli och Anna Hedh (S) i en replik.

Cecilia Wikströms och Guy Verhofstadts resonemang (DN Debatt 18/4) om vikten av ett gemensamt och rättssäkert europeiskt asylsystem delar vi socialdemokrater till fullo. Men slutsatsen att inte tillämpa det så kallade massflyktdirektivet i den svåra situation som våra medmänniskor i Nordafrika nu befinner sig i är både fel och feg. 

Det går inte att gömma sig bakom att alla medlemsstater ska ta ansvar när de inte gör det. Skribenternas egna ord om att medlemsländerna inte klarat solidaritetstestet och att regeringarna inte prioriterar gemensamma europeiska lösningar borde vara skäl nog att gå från ord till handling.

I Europaparlamentet debatteras utvecklingen i Nordafrika intensivt. Tyvärr handlar debatten främst om vilka kostnader revolterna får för EU:s medlemsstater och hur man bäst kan stoppa eventuella flyktingströmmar. Man pratar mycket mindre om hur vi tillsammans bäst kan hjälpa alla de människor som är på flykt. Ofta hörs tal om nödvändigheten av solidaritet mellan medlemsstaterna och att vi måste hjälpas åt. Sällan hörs krav på solidaritet gentemot de människor som befinner sig på flykt, vars situation vi verkligen bör känna sympati för.

Detta visar att när politiken prövas i skarpt läge är varken liberaler i Europaparlamentet eller den svenska regeringen med stöd av Miljöpartiet någon att hålla i handen. 

Vi socialdemokrater tänker inte sitta på läktaren och titta på tills situationen blir ohållbar. Vi kräver att Sveriges regering ska agera i EU. Sverige behöver en stark och tydlig röst som stöder kommissionär Cecilia Malmström att tillämpa direktivet för att säkerställa snabbt stöd till dem som flyr från krig, våld och förtryck.

Utvecklingen i Nordafrika har visat hur illa EU:s gemensamma asylsystem fungerar i praktiken. Det finns en djup splittring mellan medlemsstater i synen på asylfrågor. Just nu pågår omarbetning av EU:s regler för asyl. Den senaste tidens händelser visar varför förbättringar måste ske. Men i stället har förhandlingarna fullständigt stannat till följd av Europas högerregeringars ovilja. När kritiken kommer mot medlemsländerna slår de ifrån sig.

Det är oerhört viktigt att alla vi som vill se en ansvarig och solidarisk asylpolitik inte deppar ihop. Det är i stället just nu vi måste samla ny kraft och sätta ännu större press på de regeringar och politiker som vägrar ta ansvar. Det är vi skyldiga alla de människor som befinner sig på flykt och som drömmer om ett liv i fred och frihet.

Fredrik Lundh Sammeli, 
riksdagsledamot (S), migrationspolitisk talesperson Socialdemokraterna


Anna Hedh,
 Europaparlamentariker (S)

VÅP:en ur mitt perspektiv

I regeringens vårbudget var mycket känt redan innan den släpptes. Som vanligt... Två kommentarer på sociala medier sammanfattar kärnan i budget på ett grymt bra sätt:

Har lånat bilden från www.fotoakuten.se

"...har bränt nästa års femte jobbavdrag i förväg på IKEA. Var detta allt vad den dagsaktuella politiken handlar om? Är alla orättvisor lösta?"

" Nu har regeringen motiverat de arbetslösa att börja arbeta fyra gånger. Skulle man inte kunna ta och skippa den femte motivationen och anställa en bunt sjuksköterskor/lärare/vadkattensomhelst så att alla motiverade anställda har en bunt arbeten att söka? Puh, man blir ju smygsosse på kuppen."

Utöver dessa kloka kommentarer sammanfattar jag budgeten så här, utifrån mitt personliga perspektiv:

- (M)ajoriteten vill få pengarna till underhåll av järnvägen att framstå som en satsning. Fakta är dock att de för bara något år sedan plockade bort 700 miljoner från det här området så deras "satsning" på 800 miljoner blev en tummetott.

- Förslaget om höjd alkoholskatt är utmärkt! Jag håller med Anders Borg när han säger "...att det mer ska löna sig att arbeta än att röka och supa...".

- Migrationsområdet behöver mer pengar till boende för ensamkommande flyktingbarn samt till de människor som flyr från krig och förtryck och det har regeringen uppmärksammat. De lägger till pengar i detta utgiftsområde. Det är bra! Men tyvärr flyttas de från biståndsbudgeten till migration. Inga nya pengar alltså.