Vi stack till Göteborg för sommarens obligatoriska Winnerbäckkonsert. Mannen, lillebror, svägerskan Qarin och jag. Han är alltid bra men det här var den bästa konserten (hittills) tycker jag. Det hände oväntade saker mest hela tiden och de lattjade lite med arren.
Göteborg visade sig från sin bästa sida och när vi vandrade hemåt i den ljumna sommarkvällen bland strosande Göteborgare och turister kändes livet väldigt bra.
Glad, trött, med skoskav och en nyinköpt rosa Winnerbäcktröja satte jag mig i min lilla nya sportiga bil och åkte hemåt igen.
Kultur ger kraft!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar