Prisa freden

Bilden är lånad från Europaparlamentets flickr-konto och symboliserar väl det ständiga EU-bygget

Nobels fredspris tilldelas...

Trummvirvel

Och så kom de två bokstäverna E och U som alla svenskar har en åsikt om. Kommentarer, tweetar och FB-statusar lät inte vänta på sig. Det var allt från "Men va fan. Jag fattar inget, vad har EU gjort för freden?" till "Klart EU ska ha fredspris! Mycket kan man gnälla på när det gäller EU men nog har vi allt fred."

Ju längre dagen gick desto mer exploderade sociala medier och gammelmedia av gräsrötter och tyckare som menar att valet är tvivelaktigt för att inte säga korkat. Många jämför det med att euron borde få ekonomipriset och massor med absurda jämförelser på kontot ironi/vi vet inte om vi ska skratta eller gråta, florerar.

En person på twitter skriver "EU får fredspriset. Det var det dummaste jag hört och då jobbar jag på en kommunal högstadieskola". 

"Jag tycker det är bra och passande att Nobels fredspris går till EU. Nästa år kan priset kanske rentav gå till svensk Vapenexport?", skriver Jonas Gardell.

Svenska Freds kallar det "Ett mycket tveksamt val". 

Det finns dock många som tycker annorlunda som exempelvis Utrikespolitiska institutet, politiker från höger till vänster, socialdemokraterna och Olof Palmes internationella Center med flera.

Bäst förklaring ger ändå en helt vanlig person i Bryssel (lånat från Robert Casinge):

It is far to easy to make fun of the Nobel Peace Price from so many different angles today. We will hear a lot of jada jada jada for the next few days and i must admit that i was slightly amused when i heard that a NPP could pay for 14 minutes of CAP.. 
But reading Richard Corbetts status quoting John Hume i start feeling that it might not be completely unreasonable... only a bit misplaced... and 

strange... the money and honour certainly could have been spent in a place where it would have mattered more and made a difference, where it actually would put a spotlight on someone or something that did not already have quite a few flood lights pointing on itself.

some copy paste... and only my favorite part of the quote of John Hume talking about standing on the bridge between Kehl and Strasbourg 1979 (and at least he is right about the wars.. )

"If I had stood on this bridge 30 years before at the end of the Second World War when 25 million people lay dead across our continent and if I had said: ‘Don’t worry. In 30 years time we will all be together in a new Europe, our conflicts and wars will be ended and we will be working together in our common parliament’, I would have been sent to a psy­chiatrist.”

Oavsett vad man tycker har det skapat debatt om vikten av fred. Något som vi tar för givet men som måste återerövras varje dag. Inte minst i kristider.

EU har även gjort skillnad som fredsaktör i övriga världen. Jag lånar min kollega Ann Wolgers FB-statsus som en påminnelse:

"2001 stoppade Anna Lindh ännu ett blodbad på Balkan, när hon i egenskap av ordförande i EU förhindrade att kriget skulle sprida sig till Makedonien. Not under my watch - inte under mitt vaktpass. Grattis EU till ett välförtjänt fredspris"

Det finns många kul och humoristiska jämförelser på twitter under #fredspriset. Men kom ihåg att det också är blodigt allvar.

Hur mycket kan hända på ett dygn egentligen?

16.30 i onsdags stängde AMT. Vad sjutton är det tänker du (med rätta...). Det är den allmänna motionstiden i riksdagen. Från den 15 september när riksdagsåret öppnar får alla ledamöter motionera om vad de vill och måste lämna in sin motion senast halv fem den 5 oktober. Vi som jobbar för S i riksdagen har en raffinerad databas där motionerna snirklar sig igenom ett system där de ska läsas och funderas på. Av de 3198 motioner som lämnades in kom över 1000 stycken från oss, så det finns en del jobb att göra den här tiden på året. Samtidigt ska vår budgetmotion presteras och våra motioner på respektive utgiftsområde till budgeten också skrivas. Därför är det lite som att leva före och efter AMT.

Nog om det.

På torsdag morgon efter AMT fick jag möjlighet till en spontanfika med min underbara vän Annika. Hon befann sig precis utanför mitt jobb och vi gick till ett mysigt alldeles nyöppnat fik. Vi bubblade om massor av saker (vi hade ju inte träffats på nästan en vecka...) och när vi var mitt i en mening kände jag att jag fick svårt att andas och att en konstig smak (nästan metallik) fanns i min mun. Det visade sig vara dill på min ostfralla! Det blev ilfart med ambulans till SÖS och när jag kom in fick jag ett anfall till och den här gången pallade inte hjärtat detta riktigt så det blev lite kalabalik.

Efter ett anfall är vila bästa medicinen så hela dagen har jag suttit i soffan. Jag hade lovat min man att inte starta jobbdatorn och det höll jag men det går ju inte leva en hel dag utan sociala media och nyhetssajter så döm om min förvåning när dagen började med en Juholttabbe och sedan SVT:s katastrofala hantering av partiledardebatten i Agenda på söndag där de på allvar tror att vi ska stå som en opposition tillsammans med SD. En klok person sa på FB idag att han gärna skulle avsluta sin prenumeration på SVT (om det bara gick) och det ligger nåt i det...

Så nu hade vi återigen varit rakryggade i vår kritik mot SD och då kommer det otroliga uttalandet från en partist att vi borde införa olika typer av medborgarskap. Då höll jag på att logga ut för gott. Som tur var har både Håkan Juholt, i ett pressmeddelande, och vår migrationspolitiska talesperson Fredrik Lundh Sammeli tydligt gått ut och dementerat detta galna påhitt. Så här säger Lundh Sammeli i sitt uttalande:

"Är man svensk medborgare så är man. Sverige ska inte ha några andra klassens medborgarskap."

Någonstans mitt i detta fick vi det upplyftande beskedet att tre starka kvinnor som kämpar för fred och demokrati får Nobels fredspris. Det är de väl värda och för en stund känns svenskt gnabb i politiken väldigt långt borta. Jag vill framföra ett varmt grattis till Ellen Johnson Sirleaf, Tawakul Karman och Leymah Gbowee för ert fantastiska engagemang!

Efter denna trots allt inte alltför stolta dag kollade jag in vinna- eller försvinna-landskampen mot Finland som vi som tur var vann. Och till sist har äntligen nya www.pandurohobby.se lanserats efter flera veckors väntan.

Det känns fortfarande som att jag käkat taggtråd och att någon slagit nåt hårt i huvudet på mig men träningsvärken börjar försvinna så om jag vilar i helgen så är jag redo att förändra världen på måndag igen!

Och allt detta på bara lite mer än ett dygn.