Bilden är lånad från bästa tidningen KamratPosten
Jag sprang in på Lindex idag. Skulle bara köpa ett par helt vanliga, tråkbeiga, strumpbyxor men kom naturligtvis ut med en kasse full av kläder (dock inte ett enda plagg till mig själv). När det är dags att betala får jag frågan av kassören om jag vill runda upp. Runda upp innebär att jag skänker 10 kronor till offren i Haiti. Det klart jag gjorde det. Först kändes det inte alls bra. Det kändes futtigt med bara 10 kronor men när jag tittade över axeln såg jag den långa, ringlande kön och då kändes det bättre. Förhoppningsvis är det fler som skänker en tia och många små guldmynt blir som sagt snart till en guld-å.
Katastrofen i Haiti är ofattbar och jag blir arg när jag tänker på hur lite vi bryr oss. Bara för att det är människor långt borta som vi inte känner. Dessutom fattiga människor. USA är lika långt bort (iaf vissa delar) men när 11 september skedde identifierade vi oss direkt med de människor och familjer som drabbades. Konstigt...
Jag har inte varit bättre jag. Mitt lilla försök att göra något var att jag startade en liten spontan insamling förra helgen där vi satte in pengarna till Röda Korset. Och så tian idag då...
2 kommentarer:
Men du GÖR en insats. Visst kan vi alla ge mer, göra mer, men många av oss kräver att någon annan tar tag i saken för att ge eller göra. Din spontaninsats förra helgen var både spontan och enkel men 500:- är ändå en hel del rent vatten, sterila förband eller annat nödvändigt som gör otrolig skillnad för dem som får det.
Du räddar liv.
Tack Jakob! Du har rätt. Det är lätt att fokusera på det man inte gör.
Skicka en kommentar